Bordeaux 2002,
Örtig grön merlot och finfin cabernet sauvignon. Rika Sauternes-viner och fräscha vita torra viner.
Återtåg för klassiska slanka viner i mager stil
Av Johan Magnusson
2002 är en årgång som vänder tillbaka till den gamla fina och för Bordeaux så typiska stilen, med slank, medelfyllig och fräsch frukt. Mycket beroende på årgångens förutsättningar där sommaren var kall och mognaden ojämn mellan de olika druvsorterna. Extraktion och alkohol har fått ge vika jämfört med föregående år. Volymen blev också mycket mindre (20-30%) på grund av den coulure och millerandage som utvecklades.
Årgången bjöds, som traditionen bjuder, ut till provning sista veckan i mars trots att vinerna inte på långa vägar är klara. De har i detta stadium tillbringat sina första tre månader av i många fall uppemot tjugo på ekfat och således börjar de inte tappas på flaska förrän under sommaren 2004. Det är traditionen med en primeur-försäljning i Bordeaux som resulterat i att man genom vinhandlarna i staden i staden Bordeaux (negocianter) så tidigt som möjligt vill sälja sina viner till marknader runt om i världen. Journalister och vinhandlare från många länder bjuds in denna vecka då de stora vinprovningsarrangemangen tar vid. Slottsägarna och dess organisationer, däribland Union des Grands Crus, dukar upp till fest och Dina Viner deltog som vanligt som enda svenska vintidning i detta arrangemang.
Många omdömen ges av vinjournalister denna vecka, omdömen som för många konsumenter kommer att bli de enda på flera år. Därför är det viktigt för slottsägarna att vinerna är i så god form som möjligt. Det är ingen mening att framställa ett vin som skall smaka bra om några år då det är nu som standarden och många av omdömena ges. Som vanligt är det lätt att första intrycket blir bestående. Det tar längre tid att komma med en revidering av en redan förutfattad mening. Vinjournalisten nummer ett, Robert Parker från Amerika, grundar sin poänggivning enbart på primörprovningar. Robert Parker kom för övrigt inte till Bordeaux i år vilket förvånade många. Alla andra vinjournalister och representanter för de viktigaste vintidningarna var dock med och journalistgruppen kunde räkna till 87 deltagare. Varför Robert Parker aldrig kom är oklart. Han har dock anklagats för att genom medarbetare varit alltför delaktig i poänggivningen av vinerna.
Traditionellt Bordeaux-vin
Traditionellt har ett Bordeaux-vin relativt låg alkoholhalt, hög syrahalt och mycket tannin som behöver lång tid för att mjukna, öppna upp sig och mogna för att bli komplext och attraktivt vin, oftast med ett fint uttryck för sin växtplats. Viner från Pauillac har varit kraftfulla, välbalanserade från St Julien, fruktiga från St Emilion, väldoftande från Margaux och rika från Pomerol. Alla appellationer har haft sin egen stil och denna mix har gjort Bordeaux intressant.
De senaste årens trend i Bordeaux
Sedan ett decennium har en ny typ av vin börjat tillverkas, mycket tack vare förnyade vintillverkningsmetoder. För regionen annorlunda tillverkningssätt har börjat anammas med målet att ge vinerna en djupare färg, högre alkoholhalt, mer sötma och även dofter av rostat kaffe, något som de så kallade Nya Världen-vinerna haft som signum. En av anledningarna är att de nya vindrickare som kommit till marknaden inte är vana vid att konsumera lagrade viner utan vill ha fruktiga, koncentrerade viner, gärna med angenäm varm druvsötma, som kan drickas direkt. Mer smak än ursprung. Slottsägarna i Bordeaux, speciellt de nytillkomna utan tradition i området, har inte varit sena att anamma detta utan har hängt på utvecklingen med hull och hår. Det är onekligen också som så att det är lättare att dra till sig en vinprovares uppmärksamhet med ett förföriskt och kraftfullt vin när den hårt arbetande provaren smakar av mellan 50 och 100 viner per dag under en primeur-säsongen.
Bland de förnyade tillverkningsmetoderna märks fatjäsning för röda viner, vilket i och för sig funnits en tid för vita. Resultatet blir ett mjukare vin när det är mycket ungt, men det finns inga bevis för att det ger bättre kvaliteter när vinet blir äldre. En annan är kalljäsning av druvorna innan alkoholjäsning sätts igång, det vill säga att druvorna får ligga kallt med sina skal innan den första jäsningen, och därmed extraheras mer omedelbar frukt. I årgången 2001 var detta förfarande så allmänt utbrett bland alla slott att det inte fanns någon kolsyresnö att uppbringa i hela sydvästra Frankrike! Att man skördar druvorna senare än förr är numera allmänt vedertaget, trots att det var så sent som 1993-1994 denna praxis började användas. Anledningen är att man vill ha en högre sötma och därmed få en högre alkoholhalt vilket ger mer tyngd åt vinerna. Nuförtiden ligger alkoholhalten mellan 13-14 % istället för 11-12 som innan.
Att använda rostade ekfat har varit och är fortfarande populärt för att tillföra kaffeton och sötma även om den rostade tonen döljer den naturliga fruktigheten. Maximal extraktion av fenoler i form av djupare färg och tanniner får vinet att se mer attraktivt ut även om ofta slutresultatet blir torra viner. Det har nästan varit en tävling om vem som kan göra det mest portvinslika vinet. Bland de första var l'Angélus i St Emilion, sedan kom La Mondotte som numera går åt det klassiska hållet, numera är det vinerna under ansvar av Gérard Perse, speciellt Pavie och Pavie-Decesse. Men det är inte bara i St Emilion denna tävling pågår utan den har spridit sig till i stort sett alla appellationer i Bordeaux. Det har förekommit så mycket extraktion av frukt att det hela börjat gå överstyr. Många viner har inte haft någon balans utan har varit helt dominerade av sin tjocka, nästan tuggbara omedelbara frukt och en mycket kort längd som inte räcker långt. Att smaka på viner med mellan 13 och 14% alkoholhalt är som att förflyttas till Kalifornien och den vinstil som kommit att kallas Parkeriserad efter amerikanske vinjournalisten Robert Parker. Denne man slår gång på gång fast att han inte tycker om dessa överextraherade viner men poänggivningen talar ett annat språk - det är fortfarande dessa viner som får de högsta poängen! Detsamma gäller för den tongivande amerikanska vintidskriften WineSpectator som har en faiblesse för alkoholrika och fylliga viner.
Ansvaret ligger ändå hos den enskilde vinproducenten och de senaste åren har all kraft lagts på att få högsta möjliga poäng i slutet av mars, oavsett det fortsatta resultatet. Bordeaux-producenterna fick under 1970-talet befogad kritik som rörde alldeles för syrliga viner utan fruktighet och balans men utvecklingen har alltså varit på väg till ytterligheten på andra sidan. Kanske är årgång 2002 en korrigering tillbaka till det som var bra förr?
Årgång 2002 en återgång till det traditionella
Nu bör dock inte allt målas i svart då vissa vinslott visar sundhetstecken genom att återgå till mer klassiska viner med de kännetecken den etablerade marknaden är van vid, även under varmare år. Både l'Angélus och la Mondotte visar tecken på att bejaka den slanka, livliga frukten kompletterad med läcker syra och inte överextraherad frukt. Man gör mer eleganta viner som imponerar mer vid middagsborden än i provningsrummen. I årgång 2002 har man dock inte haft någon möjlighet att producera extraherade viner eftersom druvorna inte har den sammansättning som behövs. Årgången är ett uttryck för sin terroir, sin växtplats. Därför liknar årgången en sådan som 1986 eller den yngre 1996.
Årstidernas karaktär 2002
Årgång 2002 får anses vara en bättre årgång än 2001 i Bordeaux, dock inte i klass med 2000. Väderleken hade stor inverkan på slutprodukten och dess nycker spelade vinodlarna stora spratt. Vinerna är verkliga uttryck för sin växtplats - sin terroir.
Oktober 2001 - mars 2002
Till skillnad från vintern 2001 var vintern 2002 mycket torr där mängden regn mellan 1 oktober 2001 och 31 mars 2002 uppmättes till 311 mm vid meterologstationen på Domaine de la Grande Ferrade i Villenave d'Ornon (södra delen av staden Bordeaux), vilken är en nivå som inte uppmätts sedan 1989. Regnmängden har i genomsnitt varit 556 mm den senaste 20-årsperioden. Se tabell I.
Tabell I
Period Regnfall (mm)
1981/1982 659
1982/1983 944
1983/1984 533
1984/1985 570
1985/1986 498
1986/1987 390
1987/1988 807
1988/1989 301
1989/1990 364
1990/1991 417
1991/1992 366
1992/1993 352
1993/1994 525
1994/1995 630
1995/1996 635
1996/1997 429
1997/1998 658
1998/1999 515
1999/2000 528
2000/2001 1004
2001/2002 311
Genomsnitt 1982-2002 556
April
Även om oktober 2001 var varm så var november och december kalla med temperaturer som var 1,6 och 2,6 grader lägre än normalt för respektive månad. De första tre månaderna 2002 var däremot varmare än genomsnittet (1,6 grad i januari, 2,2 grader i februari och 2,2 grader i mars). Tack vare dessa högre temperaturer utvecklade vinrankorna skott tidigt och sista veckan i mars var det liv i alla vinrankor över hela Bordeaux. Precis som årets tre första månader blev april torr, med 25 mm mindre regn än normalt (genomsnittet för april 1992 till och med 2001 var 93 mm). Medeltemperaturen var 1 grad högre än normalt och vissa dagar noterades extremt höga variationer mellan dag och natt. Vissa dagar noterades dagstemperaturer över 20 grader medan termometern visade under 0 grader om nätterna. Lokal frost rapporterades således från vissa områden. Knoppningen för den kommande blomningen var riklig, dock med variationer mellan olika druvsorter.
Maj
I maj kom så regnet och det regnade mer än normalt (110 mm jämfört med genomsnittet 75 mm). Antalet regndagar räknades till 20, där 10 av dem kom efter varandra de sista 10 dagarna. Detta ihärdiga regn kom precis då blomningen skulle starta och var därmed en av orsakerna till den coulure som sedan kom att spridas. Coulure innebär ojämn fruktsättning där vissa druvor aldrig utvecklas, och förblir gröna, medan andra mognar fullt ut. Låga temperaturer i slutet av maj hjälpte inte heller till.
Juni, coulure och millerandage utvecklas
Juni var varm med 2,9 grader högre temperatur än normalt, och relativt torr med 7 mm mindre regn än genomsnittet. Man kan tro att detta var goda siffror men en närmare titt på de individuella dagarna visar att trots att de tre första dagarna i juni när blomningen startade var torra och varma, så följde en period mellan den 4 och 11 juni då 27 mm regn föll och med en temperatur som aldrig steg över 15 grader. Denna period var extremt viktig och efter dessa dagar, när en perfekt fruktsättning skulle ha skett, hämtade sig vinrankorna aldrig riktigt. Efter något varmare temperaturer de nästföljande 10 dagarna med lite regn blev det återigen kyligare i slutet av månaden. Blomningen blev osammanhängande mellan distrikten och en exakt dag för när blomningen hunnit halvvägs är svår att bestämma. För vissa vingårdar som tjänar som referenser för röda druvor, bestämdes blomningen till den 7 juni, precis samma som för 2001.
Dåliga väderförhållanden i början av juni då blomningen skulle ske var alltså orsaken till den coulure och millerandage som kom att utvecklas. Merlot var hårt utsatt, speciellt de mellan 20 och 40 år gamla. Cabernet franc var också utsatt men lyckades ändå producera en godkänd mängd druvor. Cabernet sauvignon däremot klarade sig bättre och stod emot coulure och millerandage perfekt. Volymen i 2002 blir alltså mycket mindre (20-30%) än 2001 på grund av den dåliga fruktsättningen, som på sätt och viss kan ses som en naturlig grön skörd. Grön skörd är ett begrepp som innebär att man senare i juli, när druvorna utvecklats och fortfarande är grön, tar bort en del av dessa för att koncentrera den kommande mognaden till de druvor som är kvar. Noterbart är att skörden beräknades bli lika stor som 2001 innan blomningen inleddes och coulure utvecklades.
Juli
Juli var sval, särskilt de tio första dagarna och nästan hela månadens regnmängd föll under de tio första dagarna.
Augusti
Augusti var också regnig och sval. Datum för färgförändringen (veraison) i de röda druvorna noterades till den 12 augusti. Med hänsyn till fenolerna var detta 3-4 dagar efter genomsnittsdatumet för det sista decenniet men omkring 8 dagar före genomsnittet för de sista 30 åren.
Tabell II visar väderförhållanden från april till augusti de sista 10 åren.
Summa Antal
genomsnitts- Antal dagar med Solsken Regn regndagar
År temperatur (C) temp över 30 grader (h) (mm) mer än 5 mm
1991 2 795 26 1 176 186 44
1992 2 805 22 1 057 476 55
1993 2 739 17 962 315 63
1994 2 836 25 1 023 443 62
1995 2 898 36 1 020 187 33
1996 2 772 24 1 030 428 51
1997 2 893 23 1 018 462 60
1998 2 810 22 1 050 381 60
1999 2 902 15 1 277 371 62
2000 2 862 22 1 235 430 69
2001 2 843 32 1 295 350 59
2002 2 864 18 1 159 351 63
Augusti var alltså regnig men som vanligt kom skillnaderna att vara stora från en vingård till en annan. Det blev särskilt påtagligt den 19 och 20 augusti då häftiga regnfall kom; vissa vingårdar fick knappt 5 mm regn medan andra uppmätte 60-70 mm. Dessa häftiga regnfall fick botrytis eller grå röta att utvecklas (märk dock inte den goda ädelrötan i Sauternes utan vanlig dålig grå röta för röda och gröna druvor). Som tur var fortsatte temperaturen att vara låg och rötan fick ingen nämnvärd spridning. Vingårdsägarna var ändå nervösa för kommande värme som skulle hjälpa till att sprida rötan vidare. Samtidigt behövdes värme för att mognaden att komma igång, mognaden som ännu bara nått en bit på vägen.
September
De första dagarna i september var också svala och vid denna tid var alla inställda på att årgången skulle bli mycket medioker. Druvorna var halvmogna varav en del (framförallt merlot och sauvignon blanc) var angripna av röta.
Men den 9 september ändrade sig väderförhållanden dramatiskt. Varmare temperaturer kom med soliga och torra dagar medan nätterna var svala med en sval, upptorkande nordöstlig vind, något som nästan aldrig förekommer. Utvecklingen av grå röta avstannade och mognaden hos druvorna fortsatte under gynnsamma förhållanden. De varmare temperaturerna fick koncentrationen att öka i druvorna i vissa vingårdar. Denna reaktion leder ibland till att druvorna kan skrumpna och utvecklar en hel druvklase detta är det inte ovanligt att druvor lossnar från stjälken, något man också var nervös för skulle hända.
Druvorna fortsatte att mogna så sakteliga mot skörd när en plötslig och häftig storm kom den 20 september mellan klockan 15.00 och 19.00 på eftermiddagen. Själva stormen i sig var inte farlig men i vissa delar förde den hagelskurar med sig vilka i vissa vingårdar orsakade stor skada och tvingade en del vinodlare att omedelbart påbörja skörden för att rädda det som räddas kunde. Som vanligt drabbar dessa hagelstormar och efterföljande regnfall olika områden olika och medan vissa vingårdar mätte ett par mm i nederbörd, drabbades andra av mer än 80 mm.
Torrt väder följde direkt och snabbt, och en stadig vind hjälpte till att torka undan den fuktighet som fanns i vingårdarna och som kunde fått fart på rötan igen. Denna torra och varma väderlek fick cabernet sauvignon att fortsätta mogna.
Se tabell III, som visar det goda vädret efter de första tio dagarna i september fram till 10 oktober, vilket gjorde skörden lättare.
Väderlek från den 11 september fram till den 10 oktober 2002
Summa Antal dagar med Antal
genomsnitts- temperaturer Solsken Regn regndagar
År temperatur (C) över 25 C över 30 C (h) (mm) mer än 5 mm
1995 496 6 0 137 95 15
1996 452 2 0 144 131 16
1997 591 22 2 175 17 2
1998 489 0 0 127 192 24
1999 512 0 1 163 85 15
2000 530 0 0 134 160 22
2001 511 5 0 180 118 13
2002 520 9 0 241 55 4
Det fina vädret som avslutade mognad de sista dagarna medförde att musten blev rik på socker. Syran i druvorna var också högre än föregående årgångar av samma orsak som sockernivån, samt att vädret var svalt under juli och augusti.
De första vita druvorna skördades i tillfredställande kondition i utmärkt väder kring den 10 september. Det fanns dock en skillnad i kvaliteten på druvorna varför noggrannhet var ett måste för de druvor som plockades senare. Speciellt sauvignon blanc var bra överallt medan kvaliteten för sémillon var mer oregelbunden. De vita vinerna uppvisar en fruktig doft med god intensitet och fräschör, samt med en god struktur.
De röda druvorna var många tvungna att börja skörda då stormen kom den 20 september för att inte mista mer volym. Skörden avslutades sedan kring den 10 oktober, åtminstone i Médoc. Av de röda vinerna är det dem med stor andel cabernet sauvignon som är de bästa. Cabernet sauvignon tjänade mest i kvalitet på det fina vädret som kom efter den 10 september och i många fall är cabernet sauvignon så bra den kan bli och har utvecklat sin fulla potential. Dessa viner är rika, kraftfulla och balanserade med kryddiga aromer, och i vissa fall även eleganta.
Generellt är de röda vinerna av årgång 2002 bra, och är de dominerade av cabernet sauvignon har de en bättre kvalitet än 2001.
Den kanske viktigaste lektionen som vinodlarna fick lära sig denna årgång är att man inte behöver överextrahera vinerna för att de skall bli bra. 2002 är mer klassisk än på flera år, med en slankare frukt och mer tannin - en återgång till hur Bordeaux-vinerna var uppbyggda förr, det vill säga före 1993/1994. Visst hade inte vinodlarna något val detta år då väderleksförhållandena inte medgav den rika frukten, åtminstone inte merlot, som behövs för att extraktionen skall ge resultat. Vinerna kommer generellt inte att bli lika lagringsdugliga, som till exempel 1995, 1996 och 2000, vilket är bra - alla viner kan inte lagras utan måste också drickas. I vissa appellationer där stora volymer producerades är vinerna extra hårda med lätt bitter eftersmak, med en tanninstruktur som troligtvis aldrig kommer att mjukna med lagring.
De söta vinerna från Sauternes och Barsac är av bra kvalitet men når naturligtvis inte upp till årgången 2001 höga nivå. En årgång som 2001 ser man sällan. Ädelrötan kom tidigt och på bred front i september 2002 vilket gjorde att vingårdarna blev affekterade alla på samma gång. Det gav utmärkta tillfällen att skörda, på grund av den homogena och starka attacken av botrytis cinerea behövde därför inte egendomarna plocka så många omgångar som brukligt, vilket i och för sig är bra med hänsyn till en godtagbar kvalitet men för att få komplexiteten för en utmärkt årgång behövs fler plockningsomgångar med olika karaktär.
Provningsteknik av primörviner
Det är svårt att skilja primörviner från samma region åt där de i stort framställda med samma proportion druvsorter och med samma typ av teknik. Det finns egentligen ingen anledning att försöka särskilja dem i doft och smak med ord - ordförrådet blir i stort detsamma för alla viner. Däremot är det viktigt att bedöma vinets egenskaper såsom;
Balansen mellan vinets olika beståndsdelar (alkohol, syra, tannin och frukt)
Intensiteten i frukten
Koncentrationen i frukten
Harmonin mellan frukt, syra och tannin
Eftersmakens längd
Klassisk primörförsäljning
Bordeaux är egentligen det enda område där vinerna har en tradition att säljas en primeur. Tekniken går ut på att vingårdsägaren och negociantfirmorna vill säkra så mycket av skördens ekonomiska potential som möjligt samtidigt som man vill en så låg risknivå som möjligt. Genom att sälja vinerna (obuteljerade!) redan i april/maj efter skörd till ett så bra pris som möjligt uppfylls denna önskan. Förhoppningsvis är priset vid detta tillfälle tillräckligt attraktivt för köparen så att vinet är billigare att köpa tidigare än när vinet kommer på flaska.
Klassisk primörförsäljning har gått ut på att en tredjedel av egendomens vin sålts i första omgången vilken brukar vara i april efter skörd. Då har representanter för den internationella vinhandeln varit på plats och provat, liksom den internationella vinjournalistkåren. I andra försäljningsomgången i juni säljs ytterligare en tredjedel och resten säljs då vinerna är buteljerade. Så har den historiska primörförsäljningen fungerat i Bordeaux. De senaste tio åren har dock ytterligare en aspekt tillförts primörförsäljningen: den begränsade tillgången på vinerna. I en bra årgång är efterfrågan större än tillgången och köparen måste köpa vinet en primeur för att vara säker på tilldelning. Numera säljer slottsägarna i stort sett allt redan i första omgången, tack vare de höga priser de får samt att nya vingårdsägare dras med räntekostnader för investeringen de gjort för att köpa egendomen.
Köpare är alltid negociantfirmorna i staden Bordeaux där det för närvarande finns omkring 400 negociantfirmor. Systemet med negociantfirmor utvecklades på 1600-talet då holländarna var färdiga med utdikningsarbetet av Médoc-halvön. Vissa holländare kom att stanna kvar i Bordeaux medan andra drog vidare till nya utdikningsprojekt. Med den internationella nätverk man hade startade några vinhandlarfirmor där man blev mellanhand mellan den enskilde vinodlaren och konsumenten i Holland, Belgien och andra länder. Den första negociantfirman grundades 1620 av en Beyermann, och firman existerar än idag med samma namn under svenskt ägarskap av Fredrik Rudebeck.
Mellan slott och negociantfirma finns en courtier vilket är en vinmäklare från en familj som sedan generationer haft vänskapsband till slottsägarna och därmed har goda kontakter med både säljare och köpare. En courtier förmedlar enbart affärer och tillgodoräknar sig en provision om ett par procent och tar därmed inga risker. Den som tar risken är den som köper vinet en primeur innan det lämnat slottet, vilket har kommit att bli negociantfirmorna. Slotten har nämligen sedan 1995 valt att sälja alla sina viner direkt i första omgången till det i och för sig billigare priset men gör ändå en säker affär.
Vilken typ av risk är det negociantfirmorna tar? Framförallt är risken att inte kunna sälja vidare uppenbar om inköpspriset är för högt vilket är precis det som hänt med årgången 1997.
Råd inför primörköp
Priserna för 2002 har börjat släppas för de enklare slotten, och de indikerar mellan 15% och 30% lägre pris än 2001. Prisnivån har i flera år trissats upp och flera marknader har börjat vika. Tyskland är ett gott exempel på ett land som köpt stora volymer av Grand Cru Classé, men som det senaste året köpt mindre och mindre. Den amerikanska marknaden är likadan liksom den belgiska och den engelska. Slottsägarna gör därför gott i att sänka priserna med det världspolitiska läge som råder i dag. Pomerolegendomen l'Evangile har precis släppt sitt pris med en sänkning från 102 Euro/flaska till 71. Det skall bli spännande att se hur de större och mer viktiga egendomarna gör när de släpper sina priser en bit in i maj månad. Varför inte hoppas på samma nivåer som för 1996 eller ännu hellre för 1995?
Dina Viners råd är att köpa de cabernet sauvignon-dominerade vinerna i årgång 2002 för de röda vinerna och naturligtvis de torra vita vinerna från Graves och Péssac-Léognan. Man bör naturligtvis vara selektiv med vilka viner man väljer och dessutom vara beredd på att de är klassiskt uppbyggda med mer stramhet, vilket inte är fallet de senaste åren. För Bordeaux-älskaren är dock ovan nämnda viner givna.
Att köpa primörer på Systembolaget
Systembolagets teknik att sälja en primeur är mycket förmånligt och lockande då du som kund enbart betalar 10% av vinernas värde vid teckningstillfället i augusti och resten vid leverans av vinet vilket borde bli under våren/sommaren 2005. Detta system är unikt och har inte sin motsvarighet någon annanstans. Lockande är också att man som köpare inte behöver teckna sig för en hel låda. Hos utländska vinhandlare betalar du som kund annars hela beloppet vid tecknandet och måste dessutom alltid köpa hela lådor. Du har heller inga garantier för att leverans verkligen kommer att ske. Skulle något hända med vinet innan det tappas på flaska, eller under vägen till dig som köpare, betyder det inte att du får pengarna tillbaka. Ångrar du dig på Systembolaget förlorar du bara de 10% du satsat vid teckningstillfället. Du behöver alltså inte lösa ut de beställda vinerna om du inte vill. Systembolaget skulle väl heller aldrig bortse att leverera vin vid problem på vägen? Då får vi ytterligare argument till varför Systembolaget inte längre bör vara monopol.
Vid provningsanteckningarna redovisas poäng för årgångarna 2001 och 2000 i följd inom parentes.
I en egen ruta!!
Att besöka vinslott på Médoc-halvön
Medvetenheten för besök på vinslotten har ökat dramatiskt sedan ett decennium tillbaka och särskilt de senaste åren har slotten på framförallt på Médoc-halvön börjat ta emot besökare på ett mer professionellt sätt. Man har gjort i ordning gästrum eller gäststugor som man hyr ut till besökare. Guidade turer med tidsbokning är numera också vanligt. En liten shop med försäljning av egendomens viner finns liksom oftast en servering eller enklare restaurang. Man har insett vikten av att skapa direkta relationer med konsumenten och det har också blivit populärt bland Bordeaux-borna själva att besöka vingårdar under helgerna. Att förlägga fester såsom födelsedagar och bröllop till något vinslott har också blivit populärt, och de redan många cateringfirmorna har blivit fler. Hotellen inne i staden Bordeaux har fått allvarlig konkurrens av vinslotten.
upp 
|
BORDEAUX 2002