SAUTERNES

av Johan Magnusson

Sauternes och Barsac produceras 40 km uppströms från Bordeaux, mellan Garonne-floden och den kompakta stora pinjeskogen Landes. Denna region består av cirka 2200 hektar odlad vinmark vilken delas in i byarna Sauternes, Bommes, Fargues, Preignac och Barsac. Trots att alla odlare i och runt dessa byar får markera A.O.C Sauternes på etiketten får odlare i Barsac använda sig av A.O.C Barsac vilket innebär att man gör vin med samma teknik och på likvärdigt vis. Regionen har haft svårt att hävda sig gentemot andra vintyper från Bordeaux och länge har det varit svårt att få lönsamhet för vinodlarna. De största faktorerna har varit den arbetsintensiva framställningsprocessen och låga produktionen tillsammans med vindrickarens faiblesse för mer torra viner. Därför har många egendomar börjat tillverka även ett torrt vitt vin vilket är en medveten anpassning till konsumentens efterfrågan.

Först ut var Yquem med sin torra "Y" vilket sedan både Guiraud och Rieussec kopierat och kallar "G" respektive "R". Det är oftast spännande viner, men enkla, där de riktigt bra vinerna har en påtaglig botrytiskaraktär i doft men blir helt torra i smak. Appellationen för dessa viner Bordeaux Supérieur. En årligt återkommande batalj som vinodlaren måste utkämpa är vädergudarnas godhet där skörden kan bli utdragen och ibland pågå i flera månader. Det medför svårigheter i tillgången av arbetskraft som snabbt måste kunna sättas in. Men pendeln börjar svänga och regionens viner börjar åter bli populära, vilket är ett resultat av ett flertal faktorer. Dina Viner kan bara applådera detta begynnande återvaknande då dessa viner har sin givna plats i dryckesfloran.

I grund och botten är det vinernas kvalitet som står för det nyväckta intresset. Andra halvan av 1980-talet och början av 90-talet gav fyra superba årgångar; 1986, 1988, 1989 och 1990. Detta hjälpte vinodlaren i kampen att framställa det bästa som går. Många egendomar har också fått nya ägare som skjutit till nytt kapital och investerat friskt. Ett exempel är Château La Tour Blanche som köpts av det franska jordbruksministeriet vilket är ett kvitto på att franska regeringen vinnlägger sig om egendomens rykte och regionens viner. La Tour Blanche tillhör idag en av distriktets främsta. Redan 1984 köpte Domaines Rothschild från Médoc Château Rieussec för att komplettera familjen Rothschilds dryckesportfölj. Man har sedan detta år producerat rika söta viner som kulminerade i trion 1988, 1989 och 1990. Château Guiraud har varit under kanadensisk ledning under samma period vilket medfört en högre kvalitet av vinerna. Likaväl som vädergudarna var vänligt inställda 1986-1990 var det desto svårare i början av 1990-talet fram till 1995. Men de bra åren tillsammans med nyinvesteringar har fått Sauternes att återuppstå.



Grannkommuner

Vinerna från Sauternes och Barsac är i mångt och mycket lika sina söta grannar från Gironde såsom Loupiac och Sainte-Croix-du-Mont och Dordogne såsom Monbazillac, framförallt i det att de använder samma tre druvsorter i sammansättningen och tekniken med ädelröta. Dessa grannar får dock anses vara något enklare då man använder sig av ett större skördeuttag och är mindre noggrann i sitt urval av botrytisangripna druvor. Därför är de inte lika lagringsbara.



Sauternes ursprung – Historia eller Legend?

Frågan om hur Sauternes-vinet som vi känner idag egentligen kom till är ingen fråga man med full säkerhet kan besvara. Den tillfrågade kan alltid berätta en av de två eller båda, de historier som förekommer i historians dunkel. De är dock inte belgda med trovärdiga fakta.

Den första sägs ha tillkommit 1836 då vinhandlaren Focke från Bordeaux, med tyskt ursprung, väntade hela hösten med att skörda på sin egendom La Tour Blanche i Bommes, då höstregnen avlöste varandra. När så solen äntligen kom torkade druvklasarna och ädelöta utvecklades. Det söta vinet blev en succé. Tur tillsammans med vaga minnen om hur man tog hand om sent skördade druvor i Rhendalen var viktiga faktorer. Den andra historien är också baserad på turen eller oturen. 1847 var markisen Lur Saluces, ägare till Yquem, kraftigt försenad från en resa från Ryssland tillbaka till Sauternes. Han hade lämnat noggranna instruktioner om att skörden inte fick påbörjas förrän han var tillbaka. Naturligtvis hann ädelrötan utvecklas fullt ut innan plockningen startade och årgångens vin blev prisat för sin kvalitet.

De flesta historiker är överens om att holländarna, som var välrepresenterade i Bordeaux i slutet av 1600-talet var förtjust i vita viner. De sötade vinerna för att tillfredställa sina skandinaviska kunder som föredrog drycker med sötma i. Under 1700-talet var holländarnas närvaro i Bordeaux stark och man påverkade vinodlarna i området kring Barsac att göra vita viner med restsötma, men de kände inte till ädelrötan. Detta distrikt som låg mycket nära det vi idag känner som Sauternes och Barsac blev världsberömda för sina viner. Så tidigt som år 1613 finns dokument som lovordar vinerna från Barsac. År 1647 skapade Bordeaux Jurade, ett broderskap av stadens äldre män, tillsammans med holländska handelsmän en prislista där vinerna från det som idag är Sauternes hamnda i andra prisgrupp mellan 84 och 105 FF/fat, strax efter de stora röda som såldes mellan 95 och 105 FF/fat. I slutet av 1600-talet var två tredjedelar av av dagens egendomar skapade eller höll på att planteras. Stora investeringar gjordes av lokala handelsmän. Familjen Sauvag d’Yquem som senare kom att kalla sig Lur Saluces spelade en viktig roll i kunskapen att välja de bästa lägena för vinodling, användning av bättre vita druvsorter och kunskapen att urskilja och skörda de ädelröteangripna druvorna. Familjen var vid denna tid, under tidigt 1800-tal, ägare till Yquem, Saint Cricq, Filhot och Coutet. Thomas Jefferson, som senare kom att bli president i Amerika, besökte Bordeaux 1787 och imponerades av vinerna. Vid sin hemkomst till Amerika placerade han så en order hos amerikanska konsulatet i Bordeaux med 85 lådor vin om tolv flaskor, däribland vin från Sauternes "framställt av greven Lur-Saluces".



Tvilling - appellationer

AOC Sauternes

Bildande 30 september 1936

Vintyp Sött, vitt

Druvsorter Sémillon, Sauvignon Blanc, Muscadelle

Byar Sauternes, Bommes, Fargues, Preignac, Barsac

Odlad areal 1 550 ha

Tillåtet skördeuttag 25 hl/ha

Skörd av druvor Vindruvor affekterade av ädelröta plockas med stort urval

Druvmust Minst 221 gram naturligt socker per liter

Vin En minimalkoholhalt om 13% varav 12,5% måste komma från druvorna
Produktion 33 000 hl/år

AOC Barsac

Bildande 30 september 1936

Vintyp Sött, vitt

Druvsorter Sémillon, Sauvignon Blanc, Muscadelle

Byar Barsac

Odlad areal 600 ha

Tillåtet skördeuttag 25 hl/ha

Skörd av druvor Vindruvor affekterade av ädelröta plockas med stort urval

Druvmust Minst 221 gram naturligt socker per liter

Vin En minimalkoholhalt om 13% varav 12,5% måste komma från druvorna
Produktion 15 000 hl/år

Anmärkning Vinodlare i Barsac kan välja mellan A.O.C Barsac och A.O.C Sauternes





Druvorna

Sémillon

Sémillon kommer troligtvis ursprungligen från Sauternes. Druvan har man odlat i Bordeaux-regionen i över 400 år. Det är utan tvekan den mest förekommande druvsorten i Sauternes och Barsac där man på vissa egendomar enbart använder Sémillon. 80% av alla vinstockar är Sémillon. Det var främst druvans höga motståndskraft och tålighet mot sjukdomar som oidium och gråröta som fick den att ersätta Sauvignon Blanc under perioden 1851 till 1885. En annan fördel är att knoppningen inte sker samtidigt vilket minskar risken för frostskador under våren. När druvan är mogen är den gul, nästan guldfärgad med tjockt skal som lätt angrips av ädelrötan botrytis cinerea. Druvanjuicen är aromatisk och ganska parfymerad.

Sauvignon Blanc

Sauvignon Blanc kompletterar Sémillon bra. Välkänd i de klassiska franska distrikten Pouilly, Sancerre och Graves är den också uppskattad i Sauternes och Barsac. Den blommar och mognar något tidigare än Sémillon vilket medför högre risker. Druvklasarna är också något mindre till storleken. Mogen Sauvignon Blanc utvecklar sötma samt en hög syra-halt vilket förklarar druvsortens existens i de mest kända egendomarnas viner.

Muscadelle

Denna druvsort har gjort stor comeback de senaste åren. Trots det faktum att druvsorten troligtvis också härstammar från Bordeaux försvann den under en tid, mycket på grund av sin låga motståndskraft mot sjukdomar såsom gråröta och oidium. En av druvans fördelar är dock den sena knoppningen som minskar risken för vårfrosten. Men får druvklasen och mogna helt sjukdomsfritt och får attackeras av ädelröta produceras en söt druvjuice med en svag ton av muscat. Denna druvsort är en viktig del i den alkemi som skapar stora söta viner. Enbart små doser av druvsorten ingår i druvblandningarna, såsom 2 till 5%. Men med de mer resistena kloner som håller på att utvecklas gör Muscadelle populär igen

Valet av druvsorternas proportioner i vinet är av yttersta vikt för vinets karaktär, där varje vinmakare och egendom måste ta hänsyn till jordmånens struktur och art samt mikro-klimat. Traditionen i regionen och A.O.C-reglerna spelar också en viktig roll.



Årgångar

I Sauternes gäller principen att mindre är bättre och att mindre är mer. För att ett vin från Sauternes och Barsac skall förtjäna sitt namn och rykte måste vinet produceras med lågt skördeuttag och selektivt urval av druvorna som plockas. Inte sällan deklassificerar de främsta slotten stora eller hela delar av skörden då inte kvaliteten efterfrågade höjder. Deklassificering har dock blivit mindre förekommande när tekniken med chryo-extraktion används mer och mer. Tekniken innebär att man fryser druvorna innan pressning där vattnet blir till iskristaller som sorteras bort och inte kommer med i druvjuicen. Detta har medfört att många annars mediokra viner blivit bättre. Höstens väder är av yttersta vikt (se Jonas Röjermans artikel om botrytis) och vid en överblick av de trettio årgångarna mellan 1960 och 1990 visar hur destruktiv denna årsperiod kan vara. Enbart 11 framgångsrika år har producerats vilka anses vara 1967, 1970, 1971, 1975, 1976, 1980, 1983, 1986, 1988, 1989 och 1990. 1988 anses av många vara den bästa årgången sedan 1988. Jämförelsevis kan över samma period 18 bra rödvinsår i Bordeaux noteras. Ett bra år för röda Bordeaux-viner behöver alltså inte betyda att det är ett bra år för Sauternes. Utmärkta exempel är 1982 och 1961 som anses mediokra för Sauternes och Barsac. I kontrast är 1980 och 1967 mycket bra i Sauternes där det knappast producerades några bra rödviner.





Ett vin, två appellationer, tjugosex formler

Det finns idag 26 klassificerade slott i Sauternes och Barsac där varje egendom har sin egen karaktär och uttrycks i sin stil av den jordmån stockarna växer på, de olika druvsorter man använder, vinmakningsmetod och åldringsprocess. Klassificeringen genomfördes inför världutställningen i Paris 1855 där Yquem blev enda slott som fick klassificeringen Premier Cru Supérieur. 11 egendomar fick statusen premier cru och 14 egendomar second cru.

Av de egendomar som inte klassificerades 1855 tillhör Raymond-Lafon, de Fargues och Gilette de främsta, vilka konkurrerar med alla andra i kvalitet förutom Yquem. Skulle en ny klassificering göras är sannolikheten stor att vissa av de mindre välkända egendomarna inte skulle komma med – de har helt enkelt inte råd att framställa vin med den traditionella tekniken.

De 26 klassificerade slotten är;

Förkortningar: ha - hektar, Se - Sémillon, Sau – Sauvignon Blanc, M – Muscadelle, P – pressning, AJ – alkoholjäsning, Å - åldrande, E - ekfat

* YQUEM, premier cru supérieur, 103 ha i produktion, Sauternes. Jordmån: Kalkrik grusjord och granit. Sé 80%, Sau 20%. K: lätt. AJ: 2-4 veckori nya ekfat. Å: 42 månader i ekfat.

* LA TOUR BLANCHE, premier cru, 30 ha, Bommes. Jordmån: Kalkrik grusjord. Sé 77,8%, Sau 19,5%, M 2,7%. AJ: 15-21 dagar i nya ekfat. Å: 24 månader i ekfat.

* LAFAURIE-PEYRAGUEY, premier cru, 40 ha, Bommes. Jordmån: Grus och vulkanisk jord. Sé 93%, Sau 5%, M 2%. AJ: fram till jul i ekfat. Å: 24 månader i ekfat.

* CLOS HAUT-PEYGRAGUEY, premier cru, 15 ha, Sauternes. Jordmån: Sandig grusjord och väldränerad lera. Sé 83%, Sau 15%, M 2%. AJ: 3-4 veckor i ekfat och ståltank. Å: 24 månader i ekfat.

* RAYNE-VIGNEAU, premier cru, 80 ha, Bommes. Jordmån: Sand och grus. Sé 75%, Sau 23%, M 2%. AJ: 25 dagar i rostfria ståltankar. Å: 18-24 månader i ekfat.

* SUDUIRAUT, premier cru, 86 ha, Preignac. Jordmån: Sandiga grusjordar. Sé 80%, Sau 20%. AJ: 15-25 dagar varav 50% i ekfat. Å: 18-24 månader i ekfat.

* COUTET, premier cru, 38,5 ha, Barsac. Jordmån: Främst kalkrik granitjord. Sé 75%, Sau 23%, M 2%. AJ: 15 dagar i ekfat. Å: 24 månader i ekfat.

* CLIMENS, premier cru, 29 ha, Barsac. Jordmån: Röd sand- och grusjord. Sé 100%. AJ: I ekfat. Å: 24 månader i ekfat.

* GUIRAUD, premier cru, 100 ha, Sauternes. Jordmån: Kalkhaltig eller sandiga jordar. Sé 65%, Sau 35%. AJ: 50% i ekfat. Å: 30 månader i ekfat.

* RIEUSSEC, premier cru, 75 ha, Fargues. Jordmån: Väldränerad jordmån med sand, lera och grus. Sé 90%, Sau 7%, M 3%. AJ: I rostfria ståltankar. Å: 24 månader i ekfat.

* RABAUD-PROMIS, premier cru, 32 ha, Bommes. Jordmån: Kalkrik grusjord. Sé 80%, Sau 18%, M 2%. AJ: 3-4 veckor i ståltank och ekfat. Å: 30 månader i ståltank och ekfat.

* SIGALAS RABAUD, premier cru, 14 ha, Bommes. Jordmån: Kalkrik grusjord. Sé 85%, Sau 15%. AJ: 3-4 veckor i ståltank och ekfat. Å: 24 månader i ståltank och ekfat.

* MYRAT, second cru, 32 ha, Barsac. Jordmån: Kalkrik granitjord. Sé 88%, Sau 8%, M 4%. AJ: 15-20 dagar i ekfat. Å: 24 månader i ekfat.

* DOISY-DAËNE, second cru, 15 ha, Barsac. Jordmån: Sandig lerjord på granit. Sé 70%, Sau 20%, M 10%. AJ: 15-20 dagar i ekfat. Å: 24 månader i ekfat.

* DOISY-DUBROCA, second cru, 3,3 ha, Barsac. Jordmån: Röd sand och grusjord på granit. Sé 100%. AJ: I ekfat. Å: 24 månader i ekfat.

* DOISY-VEDRINES, second cru, 27 ha, Barsac. Jordmån: Kalkrika granitjordar. Sé 80%, Sau 20%. P: Lätt. AJ: 3-4 veckor i ekfat. Å: 24 månader i ekfat.

* ARCHE, second cru, 30 ha, Sauternes. Jordmån: Kalkrik jord. Sé 80%, Sau 15%, M 5%. AJ: 40 dagar i rostfria ståltankar. Å: 24 månader i ekfat.

* FILHOT, second cru, 60 ha, Sauternes. Jordmån: Blandade sandjordar. Sé 55%, Sau 40%, M 5%. AJ: 30 dagar i rostfria ståltankar. Å: 30 månader i rostfria ståltankar och ekfat.

* BROUSTET, second cru, 16 ha, Barsac. Jordmån: Grus och röd sand. Sé 63%, Sau 25%, M 12%. AJ: I rostfria ståltankar. Å: 24 månader i ekfat.

* NAIRAC, second cru, 16 ha, Barsac. Jordmån: Grus och kalkrik jord. Sé 90%, Sau 6%, M 4%. AJ: 2 månader i ekfat. Å: 36 månader i ekfat.

* CAILLOU, second cru, 13 ha, Barsac. Jordmån: Kalkrik granitjord. Sé 90%, Sau 10%. AJ: I rostfria ståltankar. Å: 18 månader i ståltank och ekfat.

* MALLE, second cru, 27 ha, Preignac. Jordmån: Kalkrik granitjord. Sé 75%, Sau 23%, M 2%. AJ: Traditionellt i ekfat. Å: 24 - 30 månader i ekfat.

* ROMER-DU-HAYOT, second cru, 16 ha, Fargues. Jordmån: Fin grusjord av granit och kalk. Sé 70%, Sau 25%, M 5%. AJ: Traditionell i rostfria ståltankar. Å: 24 månader i ståltank och ekfat.

* LAMOTHE, second cru, 7,5 ha, Sauternes. Jordmån: Sandig grusjord på lera. Sé 85%, Sau 10%, M 5%. AJ: 30-45 dagar i små tankar. Å: 18 - 30 månader i ståltank och ekfat.

* LAMOTHE-GUIGNARD, second cru, 17 ha, Sauternes. Jordmån: Grusiga kalkjordar. Sé 90%, Sau 5%, M 5%. AJ: Rostfria ståltankar och i ekfat. Å: 12 månader i ekfat.



Restaurangtips!

Vid besök i Sauternes rekommenderas restaurangen "Auberge les Vignes" varmt. Den är belägen i byn Sauternes mitt och är urtypen för den lilla franska bykrogen. Här blir man emottagen i en liten matsal för trettio personer, mörkt boaserad och med rödrutiga dukar på borden. Rummet domineras av den stora öppna spisen där Entrecôte Bordelaise grillas över vinstockar. Vinlistan är som sig bör dominerad av distriktets söta viner men många vita och röda viner från Bordeaux är också representerade. Matsedeln har en stark regional prägel.

Namn: Restaurant "Auberge les Vignes". Adress: 33 210 Sauternes. Telefon +33 556 76 60 06. Telefax + 33 556 76 69 97.

Information för besökare

Är du i besök i Sauternes kan du kontakta följande kontor:

* Langon Tourist Office, Telefon +33 556 62 34 00.

* Syndicat Viticole et Maison du Vin de Sauternes. 13 Place de la Mairie, 33210 Sauternes. Telefon +33 556 76 60 37 (eftermiddagar) eller + 33 556 76 69 83. Telefax +33 556 76 69 67.

* Syndicat Viticole de Barsac. Rue du 11 Novembre, BP 6, 33 720 Barsac. Telefon +33 556 27 08 73. Telefax +33 556 27 03 71.

* Maison du Vin de Barsac. Place de l’Eglise, 33 720 Barsac. Telefon +33 556 27 15 31. Telefax +33 556 27 15 44.


upp